Utbildare: Michael Strøm
Internationell föreläsare och expert på stötvågs- och EMTT-behandling av erektionsproblem, Peyronies sjukdom och CPPS. Läs mer om mig
Undervisningens inriktning
Utbildningen fokuserade på ESWT-teknik och evidens vid erektil dysfunktion (ED) och Peyronies sjukdom, riskfaktorer, sexologiska samtal, undersökning och behandlingsplan. Jag lade tonvikten på skillnaderna mellan olika tekniker, energitillförsel och praktisk patienturval snarare än att presentera ett universellt protokoll. När jag undervisar är målet att deltagarna ska kunna förklara både varför en viss behandling väljs, vem den passar för och när en annan metod är mer lämplig.
Varför detta är relevant i en patientresa
För en man med erektil dysfunktion Den avgörande frågan är inte bara om en viss behandling kan användas, utan varför erektionen har förändrats. Blodflöde, nervfunktion, läkemedel, metaboliska sjukdomar, hormoner, bäckenbotten och psykosexuella faktorer kan spela olika roller. Därför bör behandlingen först väljas när mönstret har klarlagts genom samtal, relevant klinisk undersökning och vid behov riktad ultraljudsundersökning. Vid Peyronies sjukdom och nyuppkommen krökning är den kliniska bedömningen minst lika viktig som själva valet av behandling. Plack, förkalkning, smärta, stabilitet, erektionskvalitet och graden av krökning bör bedömas sammantaget. Det är just denna typ av differentiering som gör det möjligt att förklara för patienten vad man realistiskt sett kan och inte kan förvänta sig att stötvågsbehandlingen ska förändra.
Jag använder därför undervisningen som ett fortlöpande fagligt kvalitetstest av min egen kliniska modell. När valet av teknik och indikation ska förklaras för andra kliniker blir både styrkorna och begränsningarna tydligare.
Från undervisning till klinisk kvalitet
När undervisningen sker på internationell nivå blir skillnaderna i praxis tydliga: vilka patienter som remitteras, hur de undersöks, vilka medicintekniska produkter som finns tillgängliga och hur resultaten utvärderas. Denna variation är värdefull, eftersom den påminner oss om att goda kliniska beslut inte bör baseras på en enda tillverkare, ett enda protokoll eller en enda förklaringsmodell.
En annan viktig aspekt är att stämma av förväntningarna. Inom områden som sexuell funktion, kronisk smärta och inkontinens kan två patienter med samma diagnos ha vitt skilda orsaker och prognoser. Därför bör man vara tydlig med vilket problem man försöker påverka, hur utvecklingen mäts och när utebliven respons bör leda till en ny bedömning snarare än att man bara fortsätter med samma behandling.
Jag lägger också vikt vid att skilja mellan verkningsmekanism, klinisk evidens och marknadsföring. Att en teknik kan påverka vävnad biologiskt är inte detsamma som att den har dokumenterad effekt på alla indikationer. Omvänt kan klinisk evidens vara relevant utan att den direkt kan överföras mellan olika apparater, doser eller patientgrupper. Denna distinktion är central både i undervisningen och i samtalen med patienterna.
Det är den fagliga kopplingen mellan undervisning och klinisk verksamhet som jag vill att dessa undervisningsaktiviteter ska dokumentera: inte ett löfte om resultat, utan erfarenhet av att kritiskt granska teknik, följa den vetenskapliga evidensen och omsätta den i mer precisa beslut för den enskilde patienten.
Läs mer: ultraljudsundersökning vid den kliniska bedömningen · evidensen för stötvåg
Källor: Denna artikel bygger på offentligt tillgängligt evenemangsmaterial och/eller inlägg på LinkedIn. Källor: secma.dk
Vill du ha en specialistbedömning av din situation?
Du behöver inte ta reda på det på egen hand. Ring direkt eller skriv några rader om dina symtom – så återkommer jag inom 12–24 timmar med ett konkret förslag på nästa steg.
